Äntligen

Så många år som jag har krigat om den där pokalen, att bli klubbmästare! Så många år som jag försökt, men inte lyckats. Aldrig kommit hela vägen fram, när det gått käpprätt åt helvete, eller när jag varit fåtal poäng eller sekunder ifrån. Den här gången var det min tur, jag och mistel klarade det! Helt sjukt vad glad jag är! 
 
Jag är klubbmästare i dressyr på ridskolehäst. Världens bästa Mistel, så sjukt tacksam för att jag får tävla henne och allt jag lärt mig tack vare henne! Finaste tanten, levererar ännu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback