Marie Krüger

Men du vet att jag var lika rädd som du.
Det fanns så mycket att se så jag släppte taget om din hand och du försvann.
Du vet att jag var lika rädd som du.

Det fanns inget som kunde röra oss.
Inget som kunde röra oss.

Somrarna, vad hände med dom somrarna?
När du och jag var kungarna av ingenting från ingenstans.
Nu faller snön och mörkret är en mördare
som kväver varje kreativ tanke som vi någonsin tänkt.
Men du och jag, vi dansar än, ett krig, ett spel, en lek, ett skämt.
Vi kunde aldrig enas ens om musiken.

...

Andas in och andas ut, orkar jag så orkar du.
Andas in och andas ut, orkar jag så orkar du.