Kasst.

Kände mig typ nästan lite värdelös idag.. även om jag vet att jag inte kan sätta dom kraven jag vill på Zetra än. Vill bara att han ska lyssna på mig! Det är så sjukt svårt, och idag så var han både stel, stark och motvillig.
 
Till och från mjuknade han faktiskt, sänkte sig några gånger... men många gånger kunde jag se hans mule framör mig. Det är inte okej, och jag blev sur. Gav ju inte upp, men kan med handen på hjärtat säga att mitt humör skönt grovt och jag tappade allt vad klok ridning innebär och red sjukt fult. 
 
Och när jag red programmet var jag ju tvungen att sitta ner... det kändes som att jag skulle hoppa ur sadeln, han bara sköt upp mig så jag stutsade som fan. Bara det fick mig att spänna mig lit, och om jag blir spänd blir Z spänd, och när han blev det blev jag ännu mer spänd. Ond cirkel.
 
Har inget mer att säga än att det gick åt helvete, fick knappt runt honom på 10m volterna eller raka snett igenom.
 
Plus det så dog min axel, strax innan jag påbörjade programmet. Jag är inte den som gärna visar när jag har ont, men efter så gick det inte att inte gråta. Så ont gjorde det. Dock släppte det lite så fort jag slutade anstänga axeln, men att ta av sadel och hänga upp träns - ingen hit!
Här ser ni lite mer utav ridbyxorna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback